”På Apostlahästar
genom Småland”
Det jag slås av utmed vandringen
mot Köpenhamn är att landskapet till synes är oförändrat sedan vi startade i
Trondheim för 4 mån sedan. Asfalt, vacker natur och dessutom trevliga
människor. Det som däremot väcker min oro lite är att 95% av vandringen sker i
avfolkningsbygd. De enda regioner som växer är stadsnära landsbygd vid Örebro,
Jönköping och Växjö. Situationen är mycket värre än jag tror de flesta av oss
inser... Men det väcker min landsbygds själ om att aldrig ge upp inför vår kära
natur.. Mer landsbygd åt folket../ AMEN
Franciscusleden
Nu har jag vandrat i 4 veckor från Gränna (Jönköpings kommun) i norra Småland ner till Fridafors (Tingsrydskommun) i söder strax vid Blekingegränsen. De första dagarna utmed Vättern bjöd in till givande samtal och möten då jag hade upp till 5 följeslagare per dag och en del dagar gick jag på egen hand. Det är en bra kombination att dels få lite olika injektioner från människor under vandringen samt även få tid att reflektera för egen del. Längs Vätterns strand var det både kulturhistoriskt intressant samt en livaktig bygd och leden gick under namnet Franciscus leden och det kändes lite symboliskt att jag fick framföra min tonsättning av Franciscus Fredsbön i Sofia Kyrkan i Jönköping som avslutning på den första vandringsveckan.
På medeltiden var Trondheim Europas tredje största pilgrimsort efter Rom och Compostela. Nu har vi vandrat hela vägen nästan uteslutande utmed de pilgrimsleder som kyrkan märkt ut under senare år. Jag hoppas denna led kan utvecklas till att bli Nordens Santiago de Compostela och att man även tillåts sova och äta i kyrkan då dess syfte ju är att ge vila och näring. Ska bli oerhört spännande att följa ledens utveckling
Nu har jag vandrat i 4 veckor från Gränna (Jönköpings kommun) i norra Småland ner till Fridafors (Tingsrydskommun) i söder strax vid Blekingegränsen. De första dagarna utmed Vättern bjöd in till givande samtal och möten då jag hade upp till 5 följeslagare per dag och en del dagar gick jag på egen hand. Det är en bra kombination att dels få lite olika injektioner från människor under vandringen samt även få tid att reflektera för egen del. Längs Vätterns strand var det både kulturhistoriskt intressant samt en livaktig bygd och leden gick under namnet Franciscus leden och det kändes lite symboliskt att jag fick framföra min tonsättning av Franciscus Fredsbön i Sofia Kyrkan i Jönköping som avslutning på den första vandringsveckan.
På medeltiden var Trondheim Europas tredje största pilgrimsort efter Rom och Compostela. Nu har vi vandrat hela vägen nästan uteslutande utmed de pilgrimsleder som kyrkan märkt ut under senare år. Jag hoppas denna led kan utvecklas till att bli Nordens Santiago de Compostela och att man även tillåts sova och äta i kyrkan då dess syfte ju är att ge vila och näring. Ska bli oerhört spännande att följa ledens utveckling
Munkaleden
Därefter tog Munkaleden vid i Byarum strax söder om Jönköping i anslutning till et Nunnekloster som legat där på medeltiden och leden fortsatte ner till Nydala Klosterruin, en mycket intressant plats. Jag har många gånger blivit förvånad över hur enkelt det är att hitta sovplats och hur tjänstvilliga församlingarna är utmed vägen. Jag tror det här kan utvecklas till att bli en oerhört spännande vandringsled på sikt. I Nydala fanns inget härbärge att tillgå men då öppnade Cafet upp sin lokaler och vips så fanns en sovplats även där. Det kändes lite som att ligga på helig mark då Munkarna under 300 år (1200-1500) verkat på denna plats och Byggt upp ett av Sveriges största klosterväsen som Gustav Vasa lät lägga ner på bara några år efter att han snott åt sig allt kyrksilver. Sedan stod klostret och kyrkan och förföll under 100 år. Det är konstigt hur något så storartat bara kan försvinna som över en natt, men ännu finns ”andan” kvar på platsen som minner om att det en gång varit ett blomstrande liv på orten
Därefter tog Munkaleden vid i Byarum strax söder om Jönköping i anslutning till et Nunnekloster som legat där på medeltiden och leden fortsatte ner till Nydala Klosterruin, en mycket intressant plats. Jag har många gånger blivit förvånad över hur enkelt det är att hitta sovplats och hur tjänstvilliga församlingarna är utmed vägen. Jag tror det här kan utvecklas till att bli en oerhört spännande vandringsled på sikt. I Nydala fanns inget härbärge att tillgå men då öppnade Cafet upp sin lokaler och vips så fanns en sovplats även där. Det kändes lite som att ligga på helig mark då Munkarna under 300 år (1200-1500) verkat på denna plats och Byggt upp ett av Sveriges största klosterväsen som Gustav Vasa lät lägga ner på bara några år efter att han snott åt sig allt kyrksilver. Sedan stod klostret och kyrkan och förföll under 100 år. Det är konstigt hur något så storartat bara kan försvinna som över en natt, men ännu finns ”andan” kvar på platsen som minner om att det en gång varit ett blomstrande liv på orten
St Sigfrids leden
Vandringen fortsätter ner mot Os som är en gammal bruksort med en unik smalspårs järnväg som lockar många turister. Från Os vandrar jag 32 km ner till några vänner i Mistelås strax norr om Alvesta. Min telefon har dessutom slutat att fungera och jag känner att det är någon form av mening med det, då mitt personliga syfte med vandringen har varit att ge mig själv vila frånvardagens bestyr. Under närare en vecka klarar jag mig utan min annars så oersättliga ”pryl”.. och det går riktigt bra.
Väl framme i Växjö som ärSmålands ”andliga borg” är det dags för lite kosnerter. Tillsammans med mitt band African Vibration spelar vi i Tolg och Korrö Folkmusikfestival utanför Växjö samt även på en miljöfestival i Karlskrona. Därefter fortsätter vandringen mot Mundekulla där vår tredje tema vecka ”Existens” går av stapeln.
Vandringen fortsätter ner mot Os som är en gammal bruksort med en unik smalspårs järnväg som lockar många turister. Från Os vandrar jag 32 km ner till några vänner i Mistelås strax norr om Alvesta. Min telefon har dessutom slutat att fungera och jag känner att det är någon form av mening med det, då mitt personliga syfte med vandringen har varit att ge mig själv vila frånvardagens bestyr. Under närare en vecka klarar jag mig utan min annars så oersättliga ”pryl”.. och det går riktigt bra.
Väl framme i Växjö som ärSmålands ”andliga borg” är det dags för lite kosnerter. Tillsammans med mitt band African Vibration spelar vi i Tolg och Korrö Folkmusikfestival utanför Växjö samt även på en miljöfestival i Karlskrona. Därefter fortsätter vandringen mot Mundekulla där vår tredje tema vecka ”Existens” går av stapeln.
Existens veckan i
Mundekulla ”Sång och Gång”
Vilket härligt gäng vi Blev på Mundekulla första veckan av augusti. Vi vandrade, vi sjöng, vi samtalade och gav konserter och som ofta förr så var det blandad publik i åldrarna 14-80 år. Vi lät oss inspireras av Papis Bodian från Senegal av muslimsk härkomst, Sadhu som representerade hinduismen, Ulla Sköld präst i Långasjö och Maya Indianen Luigi Ixcot ursprungligen från Guatemala. Det ledde till givande samtal och hela veckan avslutades med en hejdundrande konsert på Karl Oskar dagarna i Växjö
Mundekulla Musikfestival
Vi stannade kvar i Mundekulla under två veckor i väntan på Musikfestivalen i Mundekulla som växte ytterligare med fler besökar än någonsin och dessutom en manifestation av sällan skådat slag. artsiter Som Dan Reed, Sahlene, Di Leva, Doggelito, African Vibration samt inte minst en rad mer okända artsiter förgyllde den 14:e musikfestivalen. Lördagens ljusvandring då ca 300 pers gick ut i sensommarnatten med varsitt tänt ljus med riktning mot Mundekullalabyrinten var definitivt en av höjdpunkterna. Väl framme vid labyrinten fick sex representanter (tre kvinnor och tre män) från olika traditioner läsa varsin bön nämligen Anna (Svensk präst, Kristendomen), Sofie (Svensk/Israel-judinna), Gerardo (Peru-Indian), Sadhu (Indien-Hinduism), Kwan (Thailand-Buddhist), Papis (Senegal-Muslim). Många dröjde sig kvar efter åt innan Kevin James från australien avslutade kvällen.... Därefter fortsatte vandringen söderöver. Läs mer om årets festivalhär
Mot KöpenhamnEn kompis ringde igår och undrade hur jag orkade först
arrangera en musikfestival och sedan ut och vandra. Det är lätt att tro att
vandring är tufft och utmanande men det är ju livgivande. Kanske är det så att
jag orkat arrangera events och festivaler på Mundekulla just för att jag gett
mig tid att vistas i naturen.. Något bättre botemedel mot stress finns inteVilket härligt gäng vi Blev på Mundekulla första veckan av augusti. Vi vandrade, vi sjöng, vi samtalade och gav konserter och som ofta förr så var det blandad publik i åldrarna 14-80 år. Vi lät oss inspireras av Papis Bodian från Senegal av muslimsk härkomst, Sadhu som representerade hinduismen, Ulla Sköld präst i Långasjö och Maya Indianen Luigi Ixcot ursprungligen från Guatemala. Det ledde till givande samtal och hela veckan avslutades med en hejdundrande konsert på Karl Oskar dagarna i Växjö
Mundekulla Musikfestival
Vi stannade kvar i Mundekulla under två veckor i väntan på Musikfestivalen i Mundekulla som växte ytterligare med fler besökar än någonsin och dessutom en manifestation av sällan skådat slag. artsiter Som Dan Reed, Sahlene, Di Leva, Doggelito, African Vibration samt inte minst en rad mer okända artsiter förgyllde den 14:e musikfestivalen. Lördagens ljusvandring då ca 300 pers gick ut i sensommarnatten med varsitt tänt ljus med riktning mot Mundekullalabyrinten var definitivt en av höjdpunkterna. Väl framme vid labyrinten fick sex representanter (tre kvinnor och tre män) från olika traditioner läsa varsin bön nämligen Anna (Svensk präst, Kristendomen), Sofie (Svensk/Israel-judinna), Gerardo (Peru-Indian), Sadhu (Indien-Hinduism), Kwan (Thailand-Buddhist), Papis (Senegal-Muslim). Många dröjde sig kvar efter åt innan Kevin James från australien avslutade kvällen.... Därefter fortsatte vandringen söderöver. Läs mer om årets festivalhär
Idag gick jag även förbi en stuga från 1800 talet som skall rivas. Självklart flyttar jag den till Mundekulla.. Nu gäller det bara att övertala min kära hustru...
Det var min sista reflektion innan jag nådde Blekinge gränsen vid Fridafors...
